2008-12-04|09:40
En dagbok berättar...
Häromdagen var jag och hotellchef, Peter Tzintzis på vinden för att titta på möjligheterna att ordna med ett nytt mötesrum. Där stod en massa kartonger med gammalt bråte och mest på skoj började vi titta i lådorna. Under spindelväv och damm hittade vi ett antal böcker med texten "Dagbok" på omslaget. Vår nyfikenhet minskade inte direkt när vi insåg att dessa försetts med var sitt hänglå ...
Häromdagen var jag och hotellchef, Peter Tzintzis på vinden för att titta på möjligheterna att ordna med ett nytt mötesrum. Där stod en massa kartonger med gammalt bråte och mest på skoj började vi titta i lådorna. Under spindelväv och damm hittade vi ett antal böcker med texten "Dagbok" på omslaget. Vår nyfikenhet minskade inte direkt när vi insåg att dessa försetts med var sitt hänglås.
Instinktivt ville vi bryta upp låsen; men redige Peter sa; "Man läser inte andras dagböcker". Samtidigt är böckerna uppenbarligen mycket gamla, så den som skrivit dem lär knappast leva idag. Efter en lång diskussion bestämde vi oss för att fråga er vad ni tycker vi ska göra med böckerna.
Säg er mening. Mejla mig på tanja.jezewski@kragga.se. Vi lovar att återkomma med resultat.
1. Jag tycker ni ska låta böckerna vara. De är trots allt låsta och man läser inte andras dagböcker.
2. Öppna dagböckerna och publicera texterna
När Peter lämnat Herrgården för dagen, smög jag obemärkt tillbaka upp på vinden. Jag kunde bara inte släppa tanken på dessa dagböcker. Jag lät låset hänga kvar men med mycket vilja och skarp syn lyckades jag snappa upp följande citat (fritt översatt från gammelsvenska);
"Jag förstod att han hade en annan kvinna när jag…"
"Oscar I och lilla jag. Han är ju för guds skull Konung. Men mina känslor..."
"Vad ska mor säga? Att dra skam över familjen..."
"Festen urartade totalt när objudna gäster omringade godset och…"
"Att jag, Agnes, skulle stå som huvudmisstänkt i en sådan skandal…"
"Jag vill döda. Är detta vänskap?…"
"Varför, varför, varför? Smärtan i mitt bröst är för tung att bära…"
"Det var första gången danskarna våldgästade oss. Jag stod helt ensam och utanför…"
Förstod att dagboken jag tjuvtittade i måste ha tillhört Agnes. Dottern som fick Herrgården som brudgåva av sin far. Men låset på dagboken sitter kvar, tills ni säger något annat...
Kommentera
Du måste öppna dagboken Tanja, det här är ju jättespännande och min nyfikenhet är otrolig, jag vill absolut veta mera.
När kommer fortsättningen?
Jättebra! Publicera!Vill veta mer. Kommer det mer?
Tanja! Du bara måste öppna dagböckerna! Nu har du gjort mig ny nyfiken och jag vill höra fortsättningen!!! /AM
Öppna dagboken… det är ju såå spännande!!!! Och som ni nämner så är ju troligtvis personen i fråga inte vid livet idag. Kommer till Krägga den 15/1 på konferens! Ser fram emot att se böckerna, kanske t.o.m läsa J Mvh Lisen
Hej, har aldrig besökt er, men det låter väldigt spännande! Varför inte försöka forska och ta reda på vems böckerna kan vara! Det bör ju vara någon som har levt där på herrgården?! Fast det är klart att ni måste kanske öppna en dagbok i alla fall, för att få veta detta... Men å andra sidan kanske den som skrev dem, som sagt, inte lever längre och vem vet, kanske det är skrivet för er och de som skulle komma dit efter. Det är olidligt spännande att få höra fortsättningen, så det måste ni skriva och berätta mer om! Lycka till! Med vänliga hälsningar Margaretha
Öppna såklart :o)
För tusan Tanja, strunta i Peter, ÖPPNA NU!!! /Sonja
Öppna dagböckerna - väntar med spänning på vad där stod att läsa ! God Jul och ett riktigt Gott Nytt År önskar /Marie-Louise
Självklart ska ni öppna dagboken och ställa ut den i en monter. Låt ngn antikvarie skriva av innehållet och posta dagboken på Kräggas hemsida. Ann-Katrin
Självklart ska ni öppna och läsa och publicera det ni tycker kan passa! Varför skriver man dagbok om man inte vill att eftervärlden (alltså efter ens död) ska få veta hur det ”egentligen var”?! Med vänlig hälsning, Patricia
Hej Tanja! Spännande historia om dagböcker…… Jag tycker ni skall kontakta någon från Agnes Setons ättlingar och museiverket Och naturligtvis skall ni publicera ”godis-bitar” och säga till att resten får man komma och läsa på plats , och det ta säkert tid ….så länge att man hinner inte över en kaffepaus utan man måste kanske stanna över natten…. Med vänlig hälsning och God Jul Hillevi
Snälla öppna dagboken och publicera berättelserna, så spännande att läsa. Det kanske är meningen att det skall komma fram nu efter så många år i glömska och damm. Hälsningar Katarina
Hej Låter jättespännande, så gamla böcker kan man läsa så jag röstar på nr 2. Hälsningar Gerty
Hej, Jag tycker du skall öppna dagboken. Det är alltid spännande att läsa om hur det var förr i tiden. Du behöver ju inte avslöja om det står väldigt personliga saker, men säkert finns där mycket om hur livet var på den tiden i Sverige och på Krägga. Ser fram emot att få höra mera. /Solveig
Hej, Jag tycker absolut att ni ska läsa och publicera. Finns det några ättlingar till personen som skrivit så kan ni alltid fråga dem om det är ok. Men det är ju så oerhört spännande! God Jul från Cathrine
Hej! Vilken skatt!! Historiens vingslag! Jag tycker att ni ska öppna dem, som sagt den som skrev dem lever säkert inte längre och om ni kan utröna vem som skrivit dem så kan man ju höra med släktingar (om det finns nga i livet) om det är OK att ”publicera” det som står i. Eller i alla fall låta dem censurera om det kankse står känsliga saker i. Japp, det här vill jag höra fortsättningen på.
Senaste inläggen
Arkiv
Skribenter
